Kaffe & registrering

Inledning och information

Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:22)

Regeringen beslutade den 10 april 2014 att tillkalla en särskild utredning för att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras i syfte att öka förutsättningarna för förbättrade elevresultat i skolan (dir. 2014:58) Lars Werner redovisar betänkandet.

Lars Werner, expert i utredningen

Lunch

Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering

DO arbetar för lika rättigheter och möjligheter och mot diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Många anmälningar till DO handlar om att människor med funktionsnedsättning upplever att de utestängs på grund av bristande tillgänglighet. Det kan vara hinder i den fysiska miljön till exempel i butiker, på tåg och i restauranger. Andra exempel är när personer inte får tillgång till hjälpmedel som de behöver på jobbet eller i skolan.

Carolina Stiwenius, Jurist och utredare vid Diskrimineringsombudsmannen

Ledarskapet är en ödesfråga för skolan

Inom näringslivet finns en stark vilja att bidra till att förbättra skolan. Ledarskapsutveckling är dessutom ett område där företagen har stor kunskap och erfarenhet och här har skolan mycket att lära av företagen. Vid sidan av lärarnas kompetens är rektors ledarskap den viktigaste faktorn för att eleverna ska få en bra utbildning. Landets rektorer har ett otydligt mandat och en splittrad arbetssituation där pedagogiken ofta får stå tillbaka för administrativa uppgifter. Det var en slutsats som drogs av Näringslivets forskningsberedning förra året. Nu startar en ny granskning av rektors roll. Samma premisser gäller nu som för förra beredningen. Arbetet utförs i syfte att stötta rektorerna och skapa grund för ett bättre ledarskap och utmynna i förbättringsförslag som kan ha effekt också på kort sikt.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation Svenskt Näringsliv

Kaffe

Skolledarnas ställning måste stärkas

En skolledare måste ta hänsyn till krav och förväntningar, dels inifrån den egna skolan, dels från regeringen, riksdagen, skolmyndigheter och den kommunala administrationens olika nivåer. Händelsen i Trollhättan har också satt fokus på säkerheten i skolorna. Med hög arbetsbelastning och låg lön sett till uppdraget har samhället hittills inte tagit det pedagogiska ledarskapet på fullt allvar. Det måste vi ändra på.

Matz Nilsson, ordförande Sveriges Skolledarförbund

Gott ledarskap är a och o för skolan

Det är hög tid att prata mindre om mobiltelefonernas vara eller icke vara i skolan, och på allvar börja tala om skolans ledarskap och hur detta kan förbättras. En intressant iakttagelse är att kvaliteten på ledarskapet är högre i fristående skolor jämfört med offentliga. En tolkning är att fristående skolor har ett mer näringslivsinspirerat ledarskap. Att vara rektor handlar om att leda, och leda utifrån en tydlig strategi, för att – precis som i ett företag – uppnå största möjliga vinst (här elevprestation).
I en studie framgår att enskilda rektorer kan påverka elevers resultat, vilket framgår när de tittar på effekten av att rektorer byter skola.
Vi har tappat bort ledarskapet hos rektor och huvudman i den svenska skoldebatten.
Ett sätt att stärka skolans ledarskap är att satsa ytterligare på den redan nu existerande och obligatoriska rektorsutbildningen.
Utan ledarskap i skolan spelar det ingen roll att politikerna förbjuder mobiltelefoner. Det är liksom inte där problemet sitter.

Jenny Madestam, statsvetare debattör, krönikör och universitetslektor

Konferensmiddag